Tyresös politiska historia

Tyresö i går och idag
Text ur “Kommunkarta del 2” 1991, kompletterad i november 2002

Tyresö har en mycket gammal historia. För omkring 6000 år sedan var Tyresö ett skärgårdslandskap med Telegrafberget som högsta punkt. Landhöjningen har pågått med ca 0,5 m per 100 år. 

De första tyresöborna bosatte sig vid Storängs-fladen, Albysjön och Drevviken omkring 500 år före Kristus. Under 1300-talet samlades de olika tyresöbyarna till en enda egendom under namnet Thyrisede, som nämns första gången i ett pergamentsbrev från 24 juni 1369. Den förste kände ägaren hette Erengissle Nilsson, död 1406. Tyresö slott och kyrka uppfördes på 1600-talet av Gabriel Oxenstierna. Huvudbyggnaden blev klar 1633, varefter också kyrkobygget påbörjades. Kyrkan blev färdig 1641 och och invigdes i samband med Oxenstiernas begravning. Bland begravningsgästerna fanns drottning Kristina. Slottet har byggts om och moderniserats vid ett flertal tillfällen.

Industrier som nyttjat vattenfall har funnits sedan åtminstone 1424, då Uddby gård med kvarn omtalas. Omkring år 1620 byggde Gabriel Oxenstierna en papperskvarn intill mjölkvarnen. Då Maria Sofia de la Gardie år 1648 ärvde godset startade en industriperiod av betydande omfattning med många typer av industrier, bl.a. sågkvarn, tegelslageri och brännvinsbränneri. Redan tidigare, i Wättinge, fanns hammarsmedja och krutkvarn (anlagda av Gustav Vasa). I Follbrinksströmmen hade anlagts kopparhammare och klädesväveri (för svenska armén). I mitten av 1600-talet tillkom linneindustri, oljeslageri, såpsjuderi och sämskmakeristamp. Industriutvecklingen i andra delar av landet medförde att industrierna vid Tyresån successivt avvecklades.

Vid 1800-talets slut brann den enda återstående industribyggnaden, kvarnen. I stället anlades Uddby kraftverk, som stod klart 1897. I övrigt var Tyresö en jordbruksbygd långt in på 1900-talet med gårdar och torp.

Bollmora gård - namnet återfinns i jordeböckerna från 1644 - fick ge namn åt det moderna samhälle som omkring 1960 började växa upp i skogen på Södertörn. Tyresögodset hade redan splittrats.Brevikshalvöns stränder började på 30-talet att säljas som sommarstugetomter, och vid sjön Drevviken byggdes inte bara fritidshus utan också egnahemsvillor. Tyresö slott blev museum efter en donation år 1930 av framlidne påvlige markisen Claes Lagergren (1853–1930). Lagergren kom 1875 till Frankrike som kontorist, gjorde lycka i sällskapslivet, konverterade 1880 till katolicismen och blev 1884 påvlig kammarherre; 1889 fick han påvlig markisvärdighet. Rikt gift 1891 med den unga amerikanskan Caroline Russel köpte han Tyresö slott år 1892. År 1922, då Caroline varit död i tre år, gifte han sig vid 69 års ålder med den jämnåriga Mary Moore, som bidrog med medel för ombyggnad av slottet.

Tyresös vapen fastställt
Den 18 maj 1954 fastställde (”gillade”) Kung Gustav VI Adolf kommunvapnet för Tyresö: ”I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxenpanna med horn och öron.” Så beskrivs vapnet i riksheraldikerns urkund. Naturligtvis åsyftas Oxenstierna och de tre vattenfall som utgjorde grunden för Tyresös industriella period på 1600- och 1700-talen. Enligt ”Noteringar” av Gunnar Tunevi hade Tyresökonstnären Björn Jonsson utformat idéförslaget till vapnet.

Storinvestering i mark för utbyggnad
1955 köpte kommunen 400 ha mark av arvingarna till Tyresögodset för 1 krona per m2, och 1960 flyttade den första hyresgästen in i kv.Gösen på Bollmoravägen. Bollmora centrum växte fram och invigdes i september 1965. Där fick de tidigare spridda kommunförvaltningarna gemensamma förvaltningslokaler. Befolkningen i Tyresö ökade från 5000 år 1960 till nära 30000 år 1975. ldéer om ett modernt inomhuscentrum med större affärsytor och därmed utökad service tog sedermera form. För att betona att detta nya centrum skulle vara hela kommunens centrum väcktes frågan om ett namnbyte. Tyresö centrum var det naturliga namnet på hela kommunens centrum, ansåg kommunfullmäktige. Den 1 april 1989, i samband med att spaden sattes i jorden för det nya inomhuscentrumet, bytte sålunda Bollmora centrum namn till Tyresö centrum. Kommundelen Bollmora finns dock kvar och kvar lever även historien i gamla kulturminnesmärken. Nya bostäder byggs för den nya generationen men miljön är viktig liksom beivrandet av Tyresös natur med de djupa skogarna och de många vattendragen.

Från byastämma till representativ demokrati Kommunalnämnd (idag kommunstyrelse)
Landskommunerna följde som regel den mönsterbyordning som beslutades av Kgl Maj:t år 1742. År 1862 (lag 1866) tillkom kommunalförordningen, enligt vilken en borgerlig och en kyrklig enhet skapades. Rösträttsreformen av år 1918, med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, ökade kommunernas kompetens. I lag år 1948 utökades kommunernas kompetens (”självstyrande”). År 1971 beslutade riksdagen om inrättande av kommunstyrelse och 1977 infördes en ny kommunallag, som efter bearbetning utgör nuvarande kommunallag (SFS 1991:900).

Under perioden 1902 - 1934 styrdes kommunalnämnden av August Lindqvist och senare av sonen John Isidor Lindqvist. De arbetade som maskinister på Uddby kraftverk och var starka i sin position som politiker genom att inte vara beroende av markis Lagergren. Deras partifärg var närmast folkpartistisk. I Kommunalstämman, som vanligen hölls i kyrkan, hade alla mantalsskrivna och skattskyldiga myndiga personer närvaro- och rösträtt.

Kommunalstämma och Kommunalfullmäktige (idag kommunfullstyrelse och kommunfullmäktige)
Lagarna om kommunalstyrelse i land och stad infördes den 6 juni 1930. I det 1934 beslutade kommunalfullmäktige liksom i dagens kommunfullmäktige hade endast valda ledamöter rösträtt. Allmänheten hade och har även nu rätt att åhöra mötena.

Den första kommunalfullmäktigegruppen på 15 personer - bestående av endast män - valdes år 1934 och tillträdde den 1 januari 1935 med Konrad Jansson som ordförande. Konrad var egentligen högerman men uppträdde som politisk vilde i den nyvalda borgerliga gruppen. Vid valet blev fördelningen 8 borgerliga mot 7 socialistiska, med dagens partibeteckningar:

Konrad 1
Moderaterna 2
Folkpartiet 2
Centerpartiet 2
Socialdemokraterna 3
Vänsterpartiet 4
Summa 15

Konrad Jansson var delägare i ett bussföretag på Södertörn och hade även en droskstation i Tyresö. Hans hustru drev konditori Funkis i ”gamla” Tyresö, som nu är fritidshem. Mitt emot låg en specerihandel, som numera används som utställningslokal i samrådsverksamheten vid planering av utbyggnad av Östra Tyresö (Raksta, Solberga, Bergholm och Brevikshalvön).

Konrad Jansson var fullmäktigeordförande under perioden 1935-36 och hade som kommunalnämndsordförande John Isidor Lindqvist. Offentlighetsprincipen ansågs tillgodosedd genom att protokollsavskrifter skulle finnas tillgängliga hos ordföranden, boende i Tyresö, och vice ordföranden, boende i Vendelsö-Kumla.

Tre generationer Magnusson
Helge Magnusson hade genom arrendeavtal, tecknat hösten 1928 med markisen Claes Lagergren, tillträtt Uddby gård i mars 1929. Han kom tidigt in i politiken och blev ledamot i fullmäktige 1935, där han verkade till år 1950. Sonen Eric började 1955 som förtroendevald i fritidsnämnden och invaldes i Kommunalfullmäktige 1959, där han var kvar till hösten 1998, alltså en verklig ålderman, som dessutom finns kvar i C3L:s styrelse. Erics bror Göran har också varit engagerad som förtroendevald i kulturnämnd och valnämnd. Nu förs släktens traditioner vidare genom Erics dotter Jenny, ledamot i fullmäktige.

Den första hälsovårdsnämnden med fem ledamöter och tre ersättare tillsattes enligt ett fullmäktigebeslut den 6 januari 1935, §3. I §4 utsågs till ordförande Konrad Jansson, villa Funkis, och till vice ordförande John Jonsson, Skandia 2. Till övriga ledamöter utsågs John Isidor Lindqvist, Kraftstation, Johan Wisén, Åkern 3, Kumla, och inspektor Ivar Lundell, Tyresö Gård. Fullmäktige utsåg också suppleanter, nämligen David Larsson, Kantarellen 1, Skogsängsvägen, Leonard Wahlund, Kumla, och skogvaktaren Olov Willix, Tyresö Gård. Det kan noteras att endast företrädarna från Tyresö Gård försågs med titlar.

I Hälsovårdsnämndens första sammanträde, söndagen den 31 mars 1935, redovisas som enda paragraf ett ärende som har god anknytning till dagens kombinerade miljö- och byggnadsnämnds arbete:

”En från Tyresö o. Kumla Byggnadsnämnd inkommen skrivelse angående den så kallade Kumla sportstuga som av herr V.E Gustavsson, Solgården, Saltsjöbaden, uthyres till vinterbostad, trots att densamma inte är avsedd till vinterbruk, och ej heller slutbesiktigad och godkänd av byggnadsnämnden.

Hälsovårdsnämnden får efter företagen utvändig besiktning (invändig besiktning kunde ej utföras enär hyresgästen trots upprepade anmaningar icke öppnade. Nämndens ledamöter kunde genom fönstren iakttaga att de voro hemma) på det
bestämdaste förelägga innehavaren att omedelbart avhysa hyresgästen. Fastighetsägaren förständigas även att tillse den komposthög som ligger öppen å marken på ca 1 meters avstånd från huset avlägsnas omedelbart samt att innan fastigheten åter tages i bruk besiktning av resp. myndigheter först utföres och dess godkännande inhämtas. Tyresö som ovan. Konrad E. Jansson Ordf”

Fullmäktige sammanträdde ofta under den första tiden, därvid ofta på söndagar, då arbetet inte lade hinder i vägen (utom för lantbrukare, som aldrig hade ledigt). Den 13 januari 1935 beslutade fullmäktige om ledamöter i skolstyrelsen. Fröken Jessie Navin, Kumla skola, valdes som en av ledamöterna för socialdemokraterna. Det var tydligen självklart att ordförande i skolstyrelsen med automatik skulle vara kyrkoherden eller annan präst. För denna nämnd anges nämligen inget val av ordförande.

År 1936 tillträdde Carl-Johan Hård, Vendelsö, som KF-ordförande (protokoll 15 december 1935, §16). Han var polis i Stockholm och tillhörde den borgerliga gruppen. Samtidigt valdes David Larsson, Vendelsö, till vice ordförande. Hård satt som ordförande till 1939, då socialdemokraternas genomslag på riksplanet också gav (s) en majoritet i Tyresö. Hård avled år 1939. I protokoll 29 oktober 1939, §1, noteras parentation över C.J. Hård. Under perioden från 1935 till 1971 (då gemensam valdag för riksdag och kommuner infördes) var det praxis att nämnder och styrelser satt kvar ett år efter nyval. Det ansågs därför naturligt att vice ordförande i KF tillhörde oppositionen. I de ärenden där oppositionen vann i nämnderna kunde ärendet föras till KF för avgörande, om majoriteten i KF ansåg det erforderligt. KF blev därför ofta ett debattforum med långt utdragna diskussioner om ibland obetydliga ärenden. Beredning i nämnder med samma majoritet som i KF har i någon mån minskat detta gnabb. Det bör noteras att ledamotsförteckningar och beslutsprotokoll från den tidiga perioden inte innehöll partibeteckningar. Det ansågs, att när man var vald till detta förtroendeuppdrag, skulle man verka för kommunens bästa och inte skylta med partifärg.

Krav på närvaro - böter för olaga förfall
I ett av de första fullmäktigeprotokollen noteras att frånvaro utan laga förfall betraktades som en svår synd, så svår att den som beslogs med detta brott skulle erlägga böter till kommunen. I protokoll den 9 januari 1938, §2, anges att John Jonsson inte hade laga förfall. I §3 anges fullmäktiges beslut att ”utdöma 2 kronor i böter för icke anmält laga förhinder”. Samma öde drabbade bondeförbundaren Helge Magnusson, Uddby gård, i december 1942. Fullmäktigeförsamlingen ansåg tydligen, att korna kunde ha fått vänta med sin kalvning.

Expressens och Aftonbladets föregångare - offentlig hängning för skatteutskylder
I maj 1935 noteras en offentlig förteckning över obetalda utskylder. Fullmäktige beslutade att efterskänka 685 kr 88 öre som namngivna personer släpade efter med. Samtidigt beslutade fullmäktige att på nytt kräva betalning från ett antal namngivna personer med totalt 2984 kr 89 öre.

Långlivade fullmäktigeordförande - Jansson leder
Många av de äldre ordförandena satt i många år. Gunnar Jansson (s) har rekordet med 12 år. John Wisén (s) kommer därnäst med 10 år. God trea är Håkan Hasselgren (s). Carl-Evert Österberg (fp) har varit ordförande under två åtskilda perioder. Under senare år har växlingarna skett med kortare intervall.

Gunnar Tunevi - först på plan
År 1945 anställdes Tyresös första tjänsteman, Gunnar Tunevi. Han var då nyutexaminerad från Socialinstitutet och blev kommunalkamrer, sekreterare i kommunalfullmäktige, kommunalnämnden, barnavårdsnämnden och fattigvårdsstyrelsen. Tunevis lön var 515 kronor per månad, vilket idag, år 2005, med enbart KPIförändring som bas skulle motsvara cirka 9000 kr/mån, om man kunde bortse från skattesystemets förändring, och det kan man ju inte! Gunnar Tunevi skrev sitt första fullmäktigeprotokoll vid sammanträdet den 11 mars 1945. Där kan man notera att Gåsö och Älgö då ingick i Tyresös domäner. Man diskuterade bl.a. att nyttja den gamla skolan på Gåsö som semesterhem efter ett förslag från Jessie Navin m.fl. Det hade tidigare funnits ett pensionat i Saltsjöbaden, som drivits av släktingar till konstnären Olof Stenhammar, som hade Tyresömotiv i sin repertoar.

Lex Bollmora
Gunnar Tunevi var starkt engagerad i den utbyggnad av Tyresö som kom igång genom kontakter med HSB, som ville bygga 2000 lägenheter. 400 hektar mark inköptes från markis Claes Leo Lagergren (son till påvliga kammarherren Claes Lagergren) för en summa av 4 miljoner kronor, dvs en krona per m2. 3 miljoner kronor lånades från Metalls arbetslöshetskassa. VA-frågorna löstes successivt genom kontakter med Stockholms stad och HSB. HSB ville senare överlåta en del av sina byggrätter till Familjebostäder AB i Stockholm efter vikande efterfrågan på bostadsrätter. Då måste först en lagändring ske, som tillät att en kommun kunde få rätten att investera medel i en annan kommun och i detta fall ges rätt att bygga i Tyresö. Detta ledde till att Lex Bollmora tillkom. Efter en osedvanligt snabb regeringshantering beslutade riksdagen härom den 16 december 1959. Gunnar Tunevi fick senare ansvaret för kulturnämnden och dess kansli. Ellen Hahn var redan då med och finns fortfarande kvar på kultur- och fritidskontoret.

Politiska tjänster inrättas
Kommunalråd som titel för främst KS-ordförande inrättades i Tyresö år 1961 efter en utredning utförd av Landskommunernas förbund, numera Sveriges kommuner och landsting. I samband med att Gunnar Gyllnert (s) förordnades blev han också personalchef och fastighetsförvaltare, vilket överklagades till Länsstyrelsen av partikamraten Håkan Hasselgren. Länsstyrelsen gav Hasselgren rätt. Gyllnert avgick men återvaldes av KF efter några månader som ordförande i KS men inte som personalchef. Bakom osämjan låg förmodligen ekonomiska aspekter på det sidoarbete som behövdes som kompensation för det då lågavlönade arbetet som kommunalråd. Detta rättsfall ledde senare till lagändring, som bl.a. medgav möjlighet till pensionsutfästelse för politiskt tillsatta hel- eller deltidstjänster.

Bollmora centrum invigdes i september 1965. Därmed fick kommunen ett köpcentrum och även de förvaltningslokaler som fortfarande nyttjas. 

I december 1966 avtackades Ivar Lundell efter 28 år i kommunfullmäktige. Han hade då verkat i olika kommunala förtroendeuppdrag sedan år 1922, alltså i 44 år. Hans yttrande i långdragna debatter : ”Till beslut!” var efterlängtat och borde få nyttjas oftare även idag. ”Politik är det möjligas konst”

År 1967 kunde KF-ledamöterna inte enas om en borgerlig ordförande i kommunstyrelsen. Carl-Ewert Österberg valdes till ordförande i KF, medan Gunnar Gyllnert (s) fortsatte som ordförande i kommunstyrelsen under ytterligare ett år. Nästföljande år utsågs Österberg till kommunalråd, varvid Harald Falk (m) valdes till ordförande i KF med Sven Larsson (s) som vice ordförande.

”Vi under skatter digna ned”
Det svenska folkets ”rätt att sig själv beskatta” har med tiden utvecklats till ett system som till ytterst liten del kan påverkas av den enskilde i allmänna val. Självfallet bör vissa samhällsfunktioner hanteras inom kollektivet, men vissa delar torde kunna skötas effektivt också i andra arbetsformer. Skattetryckets utveckling under senare tid kan studeras i diagrammet här intill. Cirka 3 skattekronor per intjänad 100-lapp belastar idag kommunens invånare genom det av staten föreskrivna kommunala utjämningssystemet. Även landstinget i Stockholms län belastas med en hög tribut av samma anledning.

Vid 1971 års val vann det socialistiska blocket med 6338 röster mot de borgerligas 6336. Det konstaterades också i kommunens informationsblad, att sista mandatet skulle ha tillfallit folkpartiet om detta hade fått ytterligare 64 röster. Det har varit jämn fördelning mellan blocken även vid många andra valtillfällen, och växlingarna vid makten har därför varit många. Detta framgår av tabell sida 12 och diagram sida 13 över ”regerande” fullmäktige- och KS-ordförande.

Hela 1800-talet kännetecknades av en lugn kostnadsökning, totalt 37 % på 70 år. Under 1900-talets första hälft skedde en snabb ökning av index efter första världskriget, följd av en nedgång fram till början av andra världskriget. Därefter var stegringen snabb och återspeglar penningvärdets fall, som fortsatt i snabb takt under de senaste 35 åren. Under 1900-talet har kostnadsindex stigit från 100 till 4650, dvs en nära 50-faldig stegring.

Från 15 till 51 ledamöter
År 1985 firade Tyresö kommunfullmäktige sitt 50-årsjubileum. En jubileumsskrift sammanställdes. Antalet invånare hade ökat från 1250 till 32000 och antalet ledamöter i fullmäktige från 15 till 45.


Den kommunala utdebiteringen var 6,65 % år 1935 och 15,9 % år 1985. I dagsläget år 2005 är det 51 ledamöter i fullmäktige, vi är flera än 40000 invånare och utdebiteringen kommunalt är 19,63 %. I dag bor vi 560 personer per kvadratkilometer mark, lika tätt som holländare, medan Sverige totalt fortfarande är en glesbygd med cirka 20 invånare per kvadrakilometer.

Kungabesök vart tjugofemte år?
År 2002, den 4 september, hade Tyresö kommun besök av Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia, förberett sedan cirka ett år. Tyresöborna hade bidragit med förslag till program som så småningom godkändes av länsstyrelsen och hovet. Vi hade tur med vädret, strålande solsken hela dagen. ”Orgelskoj” med barn i Bollmoradalens kyrka, besök hos Annas Pepparkakor och plantering av praktpoppel i den nyinvigda Fornuddsparken inledde. Därefter följde besök i Granängsringen, Prinsvillan där prins Eugen tillbragte många somrar omkring sekelskiftet 1900, Tyresö kyrka, teaterspel på slottstrappan, lunch i slottsflygeln, besök på Strandskolan och Björkbackens äldrevårdscentrum före det avslutande programmet i Bollmoradalen med cirka 3000 besökare.

Tyresö - Naturskyddsområde och nationalpark
År 1993, den 13 september, invigdes Tyresta Nationalpark av Hans Majestät Konungen. Tyresö, Haninge och Stockholm hade bidragit med medel tillsammans med Naturvårdsverket. I styrelsen för Stiftelsen Tyrestaskogen (omfattande Tyresta Nationalpark och Tyresta Naturreservat) ingår representanter för kommunerna. Till invigningen hade sammanställts en skrift med titeln ”Trollskogen Tyresta - Åva”. Författare var Lars Magnusson, naturvän och författare till ett antal skrifter med anknytning till Tyresta-området men även läroböcker i miljövård, biologi och kemi. År 2003 utgavs ”Tio år med Tyresta nationalpark - en unik förvaltningsmodell” i Naturvårdsverkets och Stiftelsen Tyrestaskogen.

Tack för all hjälp
Tyresö kommuns arkiv är fullt av intressant historia, som jag hoppas få tillfälle att fortsätta att undersöka. Avslutningsvis vill jag framföra ett tack för värdefull personinformation, som jag fått från främst Hasse Gynge, Birgitta Lundell, Eric Magnusson och Sveneric Nilsson.

Tyresö i Juli 2005

Sven A. Svennberg